Jens Jakobsson © 2010 •

Nyheter

• Classical Quarterly»   Min artikel om den indo-grekiska eran publicerad i Classical Quarterly, Europas största vetenskapliga tidskrift om antikens historia!

• Alexanders Arvtagare finns nu i handeln!»    Beställ den via Bokus, Adlibris eller köp den i din bokhandel!

• Sekel Förlag»              Här finns mer info om min och andra böcker.

 

Alexanders Arvtagare - den första boken på svenska om tiden efter Alexander den Store i Mellanöstern och Indien!

 

Kartan:  Alexanders erövringar runt 100 år efter hans död. Makedonien, Grekland och Ptolemaierriket i Egypten till vänster, det stora Seleukiderriket i mitten. Det tidiga Partherriket och det grekiska riket i Afghanistan (till höger) hade nu gjort sig självständiga från seleukiderna. (Wikipedia).

 

”Idag dog kungen. Moln.”

 

Babylons stadsskrivare visste inte hur rätt han hade när han antecknade vädret den 11 juni år 323 f Kr, dagen när Alexander den Store dog. För molnen drog omedelbart ihop sig över Alexanders enorma imperium, när den unge kungens generaler började slåss om arvet.

 

Seleukos Segraren blev den mest framgångsrike av dem: han blev herre över huvuddelen av det gamla perserriket, från Syrien till Afghanistan. Alexanders Arvtagare handlar om seleukiderriket och om den hellenistiska värld som skapades efter Alexanders erövringar:  en rik blandkultur mellan grekiskt och österländskt. Den hellenistiska perioden var en tid av enastående framsteg där vetenskapen och konsterna blomstrade, trots att krigen egentligen aldrig upphörde efter Alexanders död. De seleukidiska kungarna kämpade i över tvåhundra år för att hålla samman sitt brokiga rike. Ett tag var de mäktiga nog att utmana självaste Rom, men i mitten av 100-talet f Kr började imperiet falla samman under förödande inbördeskrig, och till slut störtades dynastin av Pompejus.

 

Alexanders Arvtagare handlar om en oförtjänt bortglömd och mycket dramatisk del av antikens historia. Perspektivet är annorlunda, men många av karaktärerna är väl kända: Pyrrhus, Hannibal, Scipionerna, Mackabéerbröderna och sist men inte minst Julius Caesar, Marcus Antonius och Kleopatra. Men boken presenterar också halvt sagolika figurer från historiens utkanter, som Menander, den grekiske kungen som erövrade norra Indien och blev ett buddhistiskt helgon.

 

 

 

 

Vill du provläsa boken? Första kapitlet finns här (som pdf-fil)

 

Jens Jakobsson 

är egentligen molekylärbiolog och gymnasielärare, men hans stora intresse har alltid varit antikens historia. Hans forskning om indo-grekerna har publicerats i Classical Quarterly och andra internationella journaler. Alexanders Arvtagare är hans första bok. Kontakta honom på jens[punkt]jakobsson[mailtecken]spray[punkt]se

Bilden:  Kleopatra (VII) var den sista av Alexanders Arvtagare. Här poserar hon med Caesarion, sin son med Julius Caesar.  Kleopatras dynasti var förstås inte egyptier utan makedonier: de härstammade från Alexanders general Ptolemaios I. Men just därför var de angelägna att framstå som traditionella faraoner.

Foto Galen R Fysinger.

ENGLISH PAGE